...
När man ser en filmtitel som härstammar från 90-talet som t ex 'Face off' så kan man inte tro att den är så pass gammal. Tror att den kom ut 1995 och det är 13 år sedan, inte igår precis.
Var hos doktorn i veckan för att kolla min kropp, har haft ryggsmärtor och huvudvärk en längre tid nu.
Strippade till endast kalsonger, lite blodtryck och vridningar hit och dit och 125 kr fattigare senare rekomenderade doktorn bara att jag skulle träna. What? Viss är inte i den bästa formen nu men när jag tränade förra året hyfsat regelbundet så var det ändå samma sak. Satans doktorer, fan kan ju finnas inre skador som kan undersökas, istället tog han bara för givet eftersom jag såg frisk ut på utsidan så är det allt bra. Välbetalda jävlar!
Ingen utgång ikväll, blir att ta det lite lugnt och rulla lite inlines med Fredric. Blir istället valborg som ska firas med lite beverage.
Var ute och sprang i torsdagskväll. Längesedan hjärtat bultade så snabbt och hårt, trodde jag skulle dö när jag var halvvägs på min runda. När kroppen var som bäst klockade jag på en tid runt 16-17 minuter, denna gång stannade den på 21 min 40 s. Verkligen inte i form nu men ska försöka få en bättring på det.
Älskar verkligen att springa på nätterna, knappt någon som är ute, det är bara jag, musiken, vägen och den uppfriskande luften vilket är bäst vid kvällstiden. Fast då och då stöter man på några jävlar som hojtar ramsor som "öka takten, sista kvarten", dem är inga roliga stollar.
Köpt mig en bärbar dator och är riktig nöjd med den faktiskt. Märket är Zepto och är 14". Mycket skönare att ligga soffan och surfa än datastolen faktiskt.
Nu blir det andra bullar.
Backpackingfilmen 2008...
Nu är den äntligen klar, eller den har faktiskt varit klar i en vecka men efter lite strul med exporteringen så att filmstorleken ska vara så liten som möjligt har själva utsläppet blivit försenat.
Men men, vissa har fått ett preview men nu är den öppen för allmänheten. Sorry Marie, nästa gång får du första tjing.
Ni hittar torrenten här:
http://thepiratebay.org/tor/4149627/Asien_2008
Går även bra att söka på "Asien 2008" på http://www.thepiratebay.org/
Krävs ett nedladdningsprogram för att kunna ladda ner filmen.
De flesta kör Bitcomet, Utorrent eller Azureus.
Dessa program kan man hitta på deras respektive hemsidor, smidigast är att goggla för att hitta hemsidorna och sedan installera programmet.
Den är cirkus 52 minuter lång men förhoppningsvis ska den inte vara alltför tråkig. Ska seeda så pass mycket jag kan, i princip när datorn är igång. Ha tålamod och skriv gärna en kommentar.
Nu blir det bingen.
Those days are passed by...
Brukar emellanåt blicka bakåt och kolla på min blogg och för det mesta så sitter jag och småflinar. Det är varken någon struktur i texten eller i själva språket. Ibland är det jag-form medan i vissa fall är det andra hand person som är skrivet. Slang blandas med ett hyfsat (enligt mig) svenskt språk och presens och imperfekt mixas hejvilt.
Jo, detta är ju en blogg och ingen svenskauppgift eller dylikt men jag har ändå försökt att få det att se lite anständigt ut. Nåväl.
Nu är det istället dags att blicka framåt. Våren är kommen likaså solen, stundtals i alla fall. 15 April idag och det brukar redan bli sommarväder när Maj-månad infaller. Det ska firas då med glassar, grillfester och kanske inlinesåkning. En riktig glidig period helt enkel och så ska det även vara. Grillfester utomhus med gamla och nyvunna vänner kan inte misslyckas och även en riktig varm svensk sommarkväll där solen aldrig går ner är bland det bästa detta avlånga land har att erbjuda.
Har tittat över min bloggstatistik, Kan inte lägga skulden på alla er besökare som hade följt bloggen så pass bra under asienresan att de sviker nu under dessa trista tiden efter resan. Kan också vara en stor faktor att bloggaktören inte heller uppdaterar så ofta. Finns inga skäliga anledningar utan finns bara bortförklaringar och det är för det mestadel brist på ork samt material så det finns för det mesta inte mycket att uppdatera.
Kan inte utlova bättre uppdateringer heller och förmodligen kommer statistikkurvan nå botten alldeles snart. Då blir det svårt att återuppliva bloggen men när det kommer en ny resa, håll koll då.
Cheers.
En liten annorlunda text.
Den blev nog bortglömd i sydostasien bland ghettot i ett sunket rum, horor precis utanför och ett 7-eleven som säljer bland de bästa toasten.
Saknar jag det? Givetvis, finns ingen bättre känsla att vara ute och resa, ute på vift där friheten aldrig känns närmare. Osäkerheten att aldrig veta vad som kommer här näst, bara att korsa gatan kan vara ett äventyr. Alla människor som man träffar, och trots att det kanske bara varar en kväll som man har lärt känna den, så har de ändå på någotvis fått in lärdom i huvudet på en. Alla människor kommer från olika bakgrunder, vare sig det är rik, fattig, problematisk eller glädjefull bakgrund så har alla ändå något att bidra med. För ifall man stannar till en sekund och blickar bakåt över hur den personens livshistoria varit så är den nog ganska olik din egen på många sätt. Eller har du tur så är det nästan detsamma men då har ni ändå levt i en paradoxal värld men ändå i samma värld.
När man är ute och reser träffar man en hel del personer och även de som är blyga innan kan få en helt annan sida av vad de hade innan. Under Englandresan förra året stötte jag på en hel del personer som de själva har sagt att detta är verkligen inte vad de hade varit innan. Men på någotvis när de gav sig ut själva på egen fot utan kompisar eller familjer i närheten så har spärren för att våga nya saker försvunnit.
Asienresan blev istället en helt annat syn för mig, speciellt när man har kommit hem till Karlskoga och träffat alla samt kommit in i den gamla vardagen igen. Här fick jag uppleva med mina närmsta kompisar en värld där det finns fattigdom, lurendrejerier och storstadslivet men även hur underbar vårt jordklot är.
78 blev siffran. Så många dagar var vi borta, i länder som är så olik det avlånga landet vi bor i. För två av mina reskamrater är det den längsta resan de har gjort utanför Sverige gränser. De som har följt bloggen sedan en tid tillbaka vet att jag har levt i England i fyra månader. Jag visste hur det skulle kännas att var hemifrån, borta från familj och inte ha sitt rum och man vet exakt hur allt är. Reskamraterna skötte sig bra, deras saknad för diverse familj och dylik var bättre än förväntan ändå. Att man vill vara för sig själv ibland när man reser i grupp är något som jag respekterar oerhört mycket. Finns inget bättre att ta en egen promenad för sig själv, lyssna på musik eller vad som helst och rensa hjärnan från alla tankar.
Det blev ändå en liten summering men ändå inte. Försöker bara få in er kära läsare i hur jag upplevde hela resan. Bara att höra en melodi från tiden vi var där tar mig tillbaka dit på nolltid. Jag kan se hur fin stranden är, hur det kändes att kolla ner från bland de högsta tornen i världen och hur det var att andas genom en regulator 14 meter under vattnet. Det sägs ju att det är inte förrän man har tappat något/någon som man verkligen saknar efter det/den. Jag försökte vid varje tidpunkt när vi reste runt att fånga in alltihop, miljön, luften, värmen, ja i stort sett hela omgivningen för att försöka få en viss uppskattning av hur lyckad lottad man är ändå för att kunna ha möjligheten att se allt när man är ung. Men det gick inte, och här sitter man nu givetvis och saknar dessa tider och även mina reskamrater hamnar på samma spår.
Alla vi gjorde säkerligen något därnere som de aldrig hade gjort innan, att komma till en värld där det finns så unika möjligeter, som att ha en hundrätt eller kackerlackorspettar gör att det känns spännande. Vill någon ha spänning så är det bara att packa sin väska och fara ut. När man kommer hem sedan är det inte endast med en resväska med unika föremål, men även med en hel del upplevelser samt en känsla av att man har lärt känna sig själv lite bättre.
Är hemma nu i ens egna rum men ändå känns det inte som om man är hemma. Vart är ens plats i världen? Svår fråga och alltför filosofisk för att kunna klura ut det. Allt känns väldigt planerat nu på någotvis, jobba, flytta hemifrån, plugga på universitet etc. Ska det vara så, att allt ska gå i ett? Det är i alla fall en önskan hos hyresvärden som för närvarande är mina föräldrar. Men hyres kan man ändå inte kalla det när det ej ubetalas någon summa pengar.
20 år har man redan blivit, 21 till sommaren. Riktig låg ålder ifall man kollar på de som uppnår till 100-jubileumsstrecket. Det känns dock som om man har levt i 100 år men det är tar nog ett tag innan dess. Men förhoppningsvis har man fått upplevt så pass mycket att när de sista andetagen tas så är de lätta och mjuka. Som att ligga flytlös i vatten och uppleva friheten.